Olje och koltillgångar.

Reserver och resurser.
Olje, kol och gastillgångar som man har borrat efter, och kan ta upp, kallas reserver. Hur mycket reserver det finns vet man egentligen inte, bla för att vissa länder hemlighåller sina fyndigheter.
Geologiska mätningar som indikerar kolväten, kallas resurser. Mängden resurser är också svår att få grepp om, mest för att mätningarna är grova och osäkra.

Man har dock grovt uppskattat att hälften av jordens kolväteförråd fortfarande finns kvar i jorden. Det gäller då både olja, kol och gas. Det betyder att man har en ganska bra uppfattning om var dessa fyndigheter finns också.

Bland annat så finns dom största oljekällorna fortfarande i Saud Arabien, trots att dessa källor upptäcktes redan 1934 - 1936 !!!!!!!!!, och har pumpat sedan dess.

Den ekonomiska sidan av energiproblemet.

Att dom fossila råvarorna är ändliga är vi alla medvetna om, och det gör den ekonomiska sidan komplicerad, med många motstridiga variabler.

Råoljan (Crude på engelska) är den lättaste att både transportera, raffinera, distribuera och använda.
Ett problem, förutom att det är oförsvarbart att elda upp all denna fina råvara, är att nya källor finns på allt längre avstånd, och större djup.
Ett annat problem är att efterfrågan ökar mer än vad produktionen långsiktigt mår bra av.
Detta gör att man forcerar produktionen så att marken kollapsar, och det bildas små fickor av olja, som blir kvar i jorden, och all olja kan då inte tas upp, plus att injektion av vatten gör att oljan blir dyrare att raffinera. (Att man injicerar sötvatten i Mellan Östern gör inte saken bättre, dom skulle behöva detta som dricksvatten).
Producentländerna vill heller inte göra sig av med denna inkomstkälla för snabbt, och är nödgade att med oljepengarna bygga upp en framtida ekonomi utan olja. Det blir en svår balansgång också för dem.

Världens oljeproduktion (den del som pumpas upp ur jorden) nådde ett maximum år 2004, och kommer bara att kunna öka tillfälligt med stora ansträngningar, och med negativa följder för framtida produktion. Nya källor ligger alltid sämre till, och blir svårare, och dyrare att utvinna olja ur. Oljan kommer däremot aldrig att ta slut, eftersom den långt innan dess blivit för dyr att använda.

Just nu förbrukar vi 84 miljoner fat* (1 fat = 159 liter) olja per dag, och har ökat med ca 1 miljon fat varje år de senaste åren. Efterfrågan är stark, bla från Fjärran Östern, som behöver allt dom kan köpa.
Med högt pris dämpas dock deras köplust något.
Framtiden ser lite bekymmersam ut, oavsett om vi kan upprätthålla nuvarande produktionstakt. Det finns forskare som anser att om 25 år kommer enbart Kina att förbruka lika mycket energi som hela västvärlden gör idag!!!!!!!!!!!
Huruvida de har rätt, behöver vi inte ens reflektera om, Om Kina bara höjer sin förbrukning några procent av detta, (det tycker jag verkar troligt), ställs vi redan då inför en ohållbar situation.

2009-01-25. Mängden råolja som pumpas ur jordskorpan har som jag antog år 2006 stannat vid ca 74 milj fat/dag, medan förbrukningen fortsatt öka så att i september år 2008 förbrukades ca 88 milj fat/dag. Hur går detta ihop? Jo, bristen har ersatts med kol, tjärsand och naturgas som omvandlats till olja, vilket kräver en upphettning och kompression som drivs av ... naturgas !!!

Nu inträffade en oväntad händelse i september år 2008. Världens ekonomi kollapsade och oljeförbrukningen med den.Det blev ett överskott på råolja och priset sjönk från 149 Dollar/fat till idag ca 40 Dollar/fat, vilket riskerar att knäcka även producenternas ekonomier.

* Volymen av ett fat olja bestämdes år 1866 i USA till 42 US-Gallon, dvs 158,98 Liter.

I hela världen höjs röster på sänkt bensinpris, men vad händer då om det sänks? Om man sänker priset på bensin tex i Europa genom att sänka skatten, som är den enda möjliga vägen, så kommer förbrukningen att öka tills det uppstår en brist, som automatiskt höjer priset, och vi är tillbaka på ruta noll, dvs samma höga pris.
Den enda möjliga vägen att långsiktigt sänka oljepriset är således att minska efterfrågan, dvs minska förbrukningen.

När det gäller kolet finns det lättillgängliga fyndigheter i stor mängd. Kolet tar upp större volym, så det är logistiska problem med kolet i tex Tyskland pga det är så trångt på kanaler och floder, och järnvägar och vägar räcker inte till.
Sedan är kolet svårare att rena än gas och olja. Dessutom blir man mer och mer ovillig att sälja sina koltillgångar också.

Att vi människor minskar vårt oljeberoende är nödvändigt, för att världsekonomin inte ska kollapsa, när oljekällorna sinar.

Att göra detta utan att samhället tar skada, går bara om man börjar med att spara, och använda alternativa energikällor.
En bra metod är att isolera om, eller bättra på isoleringen på sitt hus tex.
Det finns ingen miljövänligare och billigare energi, än den som aldrig användes.

Miljöaspekten.

Det finns idag en enig åsikt bland forskare att den förhöjda halten av koldioxid i luften är direkt orsakad av förbränningen av kolväteprodukter. En mindre del kan tillskrivas den avverkning av skogar som sker, men det är marginellt, och motsvarande mängd koldioxid binds igen när skogarna växer åter.

Vid förbränning bildas koldioxid ungefär 2 ggr bränslets vikt. Men hälften av denna koldioxid försvinner någonstans.
Den mest logiska gissningen är att havsvattnet absorberar denna, och att det sedan lagras på havsbottnarna. Där finns nämligen stora mängder frusen kolsyreis, och det kan vara en källa till oro, för om havet värms upp tillräckligt, kan denna kolsyreis frigöras, och blandas med luften, vilket skulle höja koldioxidhalten med flera hundra procent i ett slag.

Detta är vad man tror hände för 250 miljoner år sedan, när 95% av allt liv utplånades. Därför är det bekymmersamt om årsmedeltemperturen på jorden höjs, och det har den gjort de senaste åren, men hittills inte tillräckligt för att rubba balansen.
SE Vad kan vi lära av historien?

I det här fallet är forskarna oense, går vi mot varmare tider, eller kallare? På längre sikt alltså.

Till detta ska adderas den frusna metangas som finns i jorden vid polerna, som också kan frigöras vid en temperaturstegring. I Kanada och Alaska har man redan konstaterat att tundran börjat smälta, och frigjort en del metangas.
Metangas bildas också vid sk anaerob förbränning, dvs om rester från växt, och djurriket (organiska rester) samlas vid temperaturer mellan 30C° - 55C° och inte har luftväxling. Detta sker i jordbruk bla.

Båda dessa gaser är sk växthusgaser, som kan orsaka en höjning av jordens medeltemperatur.

Nu ska man veta att den mest dominerande växthusgasen är vattenånga, och den kan vi inte göra något åt, så övriga gaser kan bara bidra med mindre delar till temperaturhöjningen/-sänkningen.

Det tål att upprepas,
Det finns ingen miljövänligare och billigare energi, än den som aldrig användes.
Den kan ses som en uppmuntran att i första hand effektivisera energianvändningen, dvs isolera bättre, bygga snålare maskiner, styra utrustningar bättre, leva med istället för mot naturlagarna, mm.